Kritik. Ett annat begrepp.

Posted on Updated on

Tidningen ETC tar upp högkänslighet i en artikel, ”Den nya tunna huden”.
Kritiken som nämns är att det inte är en diagnos och att det saknar vetenskapligt stöd. Nackdelarna är att högkänsliga psykologer ser sin högkänslighet i andra, högkänsliga patienter ser högkänslighet som en ursäkt för ett undvikande beteende och att högkänslighet kan egentligen handla om om ångest.
Psykologen Roger Hagen, som är kritikern som utalar sig i artikeln, säger att det har alltid funnits känsliga, tunnhudade människor. Det är gammalt fenomen och högkänslighet är bara en ny term på detta, därav rubriken ”den nya tunna huden”.

Artikel nämner visserligen fakta och referenser (som SFH) om högkänslighet men inte det som motsätter kritiken.
Att det är ett gammalt fenomen stämmer inte helt. Jo, det gamla handlar om att historiskt har detta förekommit i vissa samhällsskikt eller hängt ihop med ett sätt att vara (sensibel, en innegrej på exempelvis 1700-talet). Intellektuella och konstnärstyper har alltid setts som tunnhudade.
Det Elaine Aron kom fram till att det handlar inte bara om introverta personer (ses ofta som känsliga) utan även extraverta. Annat som skiljer ut högkänslighet är det vetenskapliga termen SPS (Sensorisk bearbetningssensitivitet) och DOES, med hur högkänsligen verkar.

Motsägelsefullheten i artikeln är att det inte är en diagnos men att det kritiseras för att det inte är det (något alternativ medicinskt). Lite konstigt blir det i medicinska sammanhang då högkänslighet är en personlighetdrag.
För att förtydliga så kan personlighetsdraget ge en känslighet för mediciner och en stresskänslighet som är relevant för sjukvården.

Annonser

”Det tredje örat”

Posted on

”Det tredje ögat” är ett begrepp inom det esoteriska, kopplat till det inre, andliga och ses mer metaforiskt.

Patricia Tudor Sandahl nämner, i P1s Tankar för dagen, psykoanalytikern Wilhelm Reichs begrepp ”det tredje ögat”.
”Det som hör meningen bakom orden. Det som är känsligt för de subtila signalerna. En rörelse, en blick, ett tonfall, en paus i andningen som röjer ordens undertext. Den dolda agendan”.

I kommunikationen kan man sända ut dubbla signaler, som kan ha olika anledningar och inte behöver handla om att ljuga. Ett vanligt exempel, om än övertydligt, är när man säger ”jag är inte arg” med en röst, ett tonfall som just är argt.

Märtha Louise har sagt i intervjuer att hon känner av när någon säger att man mår bra men att detta inte stämmer.
Högkänsliga känner av det subtila som i beskrivningen av Reichs ”det tredje örat.

Jul

Posted on

Julen kan man ha delade uppfattningar inför med förväntningar, jobbigheterna i umgänget med släktingar eller avsaknaden av det, ensamheten.
Det kan bli överstimulerande, för mycket emotionell mottaglighet eller man ser igenom traditionerna med kommersialiseringen, disneyfieringen (djup bearbetning). Med känslan för subtiliteterna, att se det lilla, kan man ta sig tillbaka till den speciella känslan av julen.
Traditioner passar högkänsliga bra som ogillar förändringar, men det kan kännas uttråkande. Det är inte självklart att alla måste älska julen och det inte bara äldre som kan känna det.
Julen i Ingmar Bergmans ”Fanny och Alexander” är den typiska bilden av julfirandet. Som högkänslig kan jag hålla med och ha en förståelse för Bergmans syn på julen, med det enkla och en slags stillhet.

 

”DADDY´S HOME 2” – känsliga män

Posted on Updated on

I uppföljaren till ”Daddy’s home” möts papporna Brad (Will Ferrell) och Dusty (Mark Wahlberg) igen i kampen mellan de mjukare och de hårdare sidorna av manlighet.
I första filmen handlade det om konkurrens. Här kommer deras pappor in som rör om i Brad och Dons vänskapliga, fredsbevarande relation.

Man skulle kunna tro att det handlar om generationer, med att nutidens män är mer mjukare.
Dustys pappa Kurt (Mel Gibson) är tuff, oansvarig och raggar kvinnor. Brad pappas Don (John Lithgow) är också mjuk, som Brad är. Detta symboliseras av att far och son munpussas när de möts.

Som i första filmen tas Brads gråtande upp. Han har högkänsliga drag, fast högkänsliga är nog inte fullt så korkade som han är. Brad är inte den sportige typen. Hans pappa förhåller sig till honom på ett sätt som inte gör honom upprörd, då han är en ”snöflinga”.
Något som högkänsliga män kan relatera till är också när det gäller umgänget med flickor. Detta nämns i en diskussion, med en av sönerna till papporna, med hur man förhåller sig till flickor. Man kan välja att vara ”vänskapszonen” bara för att vara i deras närhet även om de flickorna är med någon annan.

Märtha Louise och Elisabeth – ”Malou efter tio”

Posted on

Prinsessan Märtha Louise och Elisabeth Nordeng gästade TV4 ”Malou efter tio”, i samband med deras besök i  Stockholm med deras bok.
Högkänslighet är inte ju inte första gången i Malous program. Nu kändes ämnet mer påläst och förstående utan små antydningar om det som ett problem. Det enda var om att det handlade om samma känslig (fast både Märtha Louise och Elisabeth är lite olika med detta, som för dofter).
Intervjun var mycket bra i en lugn samtalsform där både Märtha Louise och Elisabeth kom till tals. Att leva som kunglighet nämndes en del, fast det var ett större fokus på detta i ”Skavlans” program.

 

”EN AV FEM” – sneaker

Posted on Updated on

”En av fem” är en film om högkänslighet som är gjord av Funck Productions  i samarbete med SFH, Sveriges Förening för högkänsliga.
Filmen är under färdigställande och är klar nästa år.

Stormare i ”Malou efter tio”

Posted on

I HSP-podden där Regina Lund medverkade antydde hon om Peter Stormares känslighet. Första tanken kring detta var att om man är känsligt lagt vill man jobba som skådespelare i Hollywood och trivas där? Fast egentligen har det inte hindrat en del. Högkänslighet kan både verka svenskt, med det introverta, djupa och samtidigt inte förknippat med en slags nationell identitet. Högkänsliga amerikaner upplevs inte så ”amerikanska”. Sedan att vilja resa till USA var en barndomsdröm hos Stormare.

Några högkänsliga drag kan man skönja i intervjun i Malous program.
Han pratar om att vilja vara för sig själv, har svårt för folksamlingar och ljud samt likheten till Ingmar Bergman, trots att de hade en helt annorlunda uppväxt.
En förklaring till dragen är att Stormare kan tro att det kan vara något traumatiskt, när han blev instängd.
Man kan även fundera på om det är det norrländska (naturnärheten) eller det religiösa som spelar in, med bland annat det djupare hos honom.
Stormares skolgång är ett annat exempel med att högkänsliga kan uppleva skoltiden som svår (inte enbart mobbning). För honom var det förändringarna som gjorde att han stängde igen och visade få känslor.