”Känslor som kraft eller hinder : En handbok i känsloreglering ”

Publicerat den

Hanna Sahlin, Elizabeth Malmquist bok om känslor och känslohantering verkar var en intressant och nyttig bok. Dessvärre är det som står om högkänslighet bristfällig i ett utdrag av boken. 9789127822184_200x_kanslor-som-kraft-eller-hinder-en-handbok-i-kansloreglering

Författarna skriver att många kan känna igen sig beskrivningen av högkänslighet då vissa är extra känsliga för ljud, stress och händelser som väcker känslor med mera. Vidare är man är särskilt känslig för sociala situationer och känslig för känslor(?). Högkänslighet innebär inte att man har sociala svårigheter.
Vidare nämns också att högkänslighet inte har studerat på ett vetenskapligt sätt men att många känner igen sig i det(?). Högkänslighet påminner om ‘hög känslomässig sårbarhet’ inom dialektisk beteendeterapi.
Om man slår upp om metoden inom dialektisk beteendeterapi så används det mot missbruk, personer med självskadebeteende, självmordsbenägenhet med mera. Man kan undra om högkänslighet innebär sådana svårigheter som det kan klassas in bland dessa? Är högkänslighet som emotionellt instabil personlighetsstörning (tidigare borderline)? Man kan ha ju vissa svårigheter och var högkänslig men det är knappast något generellt för högkänslighet.

 

Annonser

”Nuckan”, bok

Publicerat den

Malin Lindroth skriver i sin essäberättelse om upplevelsen av att vara en ‘nucka’, den som ingen vill ha och som får leva ensam.
Många kan uppleva att det är jobbigt med krav och att frågan om varför man är ensam och är det inte dags att skaffa familj.
Det är bra att det skambelagda begreppet tas upp och nyanseras.

2018-12-17 14.08.21
Fenomenet kan jämföras med till ett exempel introvert eller högkänslig då det handlar om att återta benämningen och få bort den dåliga bilden, som att vara enstöring eller känslig. Skambeläggandet ska bort och ‘nuckan’ är ett befrielseprojekt. Tvåsamhet ses som en naturlag.
‘Nuckan’ är ju inte en direkt koppling till högkänslighet men (högkänsliga) ‘Bridget Jones’ är ett typexempel på nuckan. Lindroth skriver också att hon är för känslig för att ragga. För högkänsliga kvinnor kanske ensamheten också är frivilligt.
Sett ur kvinnligt och manligt så lyfts det fram att kvinnor som är ensamma får en dålig stämpel medan synen på män, ungkarlar är positiv. Gampojkar är en annan benämning som finns. Ensamma män kan tas för seriemördare men Lindroth menar att det mesta våldet sker i relationer.
En intressant frågeställning är om det kan finnas en manlig motsvarighet till nuckan. Introverta eller den högkänslige mannen skulle kanske beskrivas som en manlig nucka. Självkänslan är låg och emotionellt instabila kvinnor dras till dem,de sexualdebuterar senare än andra män och mer sårbara.

”THE ZOOKEEPERS WIFE”, djur

Publicerat den

”The Zookeepers wife” handlar om familjen Zabinski som driver ett Zoo i Warsawa under andra världskriget. Filmen har sina tunga inslag med djur och människor som skjuts ihjäl med den visar även på det medmänskliga.

 

Ensam i Berlin” handlade om motståndet genom att anspela till frihet via tanken och ”The zookeepers wife” att använda hjärtat, empatin.
En högkänslig aspekt finns med Jessica Chastain i huvudrollen som Antonina Zabinski är högkänslig. I en bakomfilm visar Chastains närhet till djuren och hur bra hand hon har om dem. För högkänsliga är empatin stark, och kanske lättare till djur. I detta finns den ordlösa kommunikationen.

”Scener ur hjärtat”, bok

Publicerat den

I ”Scener ur hjärtat” berättar Malena Ernman om sin familjesituation med sina barns svårigheter och om klimathotet. Det är en stark berättelse om kaoset i och utanför hemmet, med bland annat ena dotterns matvägran och den värld vi lever i.
Diagnoserna ADHD och autism uppmärksammas och tillståndet med miljön.
Ernman påpekar att diagnoser i sig är inget handikapp. För hennes ADHD har det fungerat väl men hon hade inte blivit något om hon inte haft ett fokus på musiken.
Malena Ernman som debattör märks i boken igenom och i kapitlet ”Annorlundaskap” lyfter hon fram alla barn som inte klarar av kraven att vara utåtriktade.

scener

Högkänslighet nämns på några ställen. Ernman söker på nätet på olika åkommor där det dyker upp och Gretas extralärare nämner att hon sett många högkänsliga, högpresterande flickor gå sönder.  Beata beskrivs som högkänslig.
I skolan anpassar hon sig och läser av omgivningen men situationen hemma. Hon störs enormt av ljud, som ljudet från porslinstallrikar. Senare kommer det fram att Beata har misofoni.
Det hade varit intressant att veta på vilket sätt högkänsligheten yttrar sig hos barnen och då mer än de negativa sidorna. Är det fler i familjen som också är högkänsliga?
Fokuset ligger mest på diagnoser.

”BOHEMIAN RAPSODY”, Freddie Mercury

Publicerat den

”Bohemian rapsody” är filmen, om sångaren Freddie Mercury i bandet Queen, som blivit en publikfavorit. Handlingen börjar med Live-aid spelningen 1985. ”Bohemian rapsody” är en av dem mest strömmande låtarna.
Tracy Cooper, som är filosofie doktor och har skrivit bland annat ”Thrive: The Highly Sensitive Person and Career”, har noterat Mercurys högkänsliga- och högsensensationella drag i filmen; hämningslöshet (disinhibition), känslighet för uttråkning, spännings- och äventyrssökandet, uppenbara nyhets- (novelty) och nya upplevelsesökanden.
Cooper pekar på en scen där Freddie är ensam i ett stort hus och inte tål tystnaden, ensamheten, att inte kunna tåla att vara ensam. Detta är förödande för högsensationssökande.
Många kan koppla till det Freddies förklaring om att Queen stod för ett ”band för utstötta för utstötta”, oavsett om man är högkänslig eller högsensationssökande. För Freddie Mercurys del så kunde hans stora svaghet, sina utstående tänder, bli en styrka.

En fundering som man kan är om även bandmedlemmarna var högkänsliga, som att de accepterade Freddie Mercury eller att de blev påverkade av honom. Detta är något som händer med en grupp människor som umgås nära och skapar något. Att inte låtarnas upphovsmän skulle ha med sina namn, det var bandet som gjorde låtarna, visar på en demokrati i bandet. Någon skulle inte vara mer än någon annan.
Låten ”Bohemian rapsody” är ett exempel på nyskapande i musiken. Bandet ville inte sorteras in i något som försökte upprepa sina hits med samma koncept. Beatles led ju också utav detta och som gick en ny väg med bland annat inspiration av indisk musik.
Ett annat exempel på högkänslighet är när Freddie och en av bandmedlemarna bråkar. En av medlemmarna börjar spela riffet till ”Another one bites the dust”. Detta blir en avledning till bråket. Man kan göra jämförelser med när president Abraham Lincoln hade sina möten med sitt kabinett. När det började bli konflikter och osämja avledde han detta med humor i form av anekdoter eller berätta om en dröm han haft.

”I Want to Break Free” har fått anspelningar på att Freddie Mercury skulle vilja ”komma ut” vilket förstärkt av att bandet var klädda som kvinnor i musikvideon. I filmen påpekar att Mercury inte hade skrivit låten (John Deacon står bakom den) och att han inte hade hittat på deras crossdressing. Man kan se det på en androgynitet som finns hos högkänsliga och att högkänsliga män kan empatisera med kvinnor.

 

 

 

”Naturens hemlighet”, bokrecension

Publicerat den

Författaren och psykosyntesterapeuten Eva Sanner visar i ”Naturens hemlighet Återfinn din plats i det stora sammanhanget” naturens betydelser för människan som en del hos oss själva.  Att vistas i naturen är positivt för det mentala, emotionella och det fysiska. Stresshantering och att förstå oss själva är andra delar. I detta kopplar Sanner forskning som att blodtrycket sänks och hon ger ett exempel på en man med ADHD som blev mycket bättre när han började vistas i naturen. Odling och miljörörelsen nämns också i boken.
Att närma sig naturen är inte helt lätt då det finns en inställning bland unga att naturen är skrämmande och att man hellre föredrar storstaden. Det är en utmaning om man har svårt om tid eller tillgång till naturen.

2018-12-19 08.39.51

Boken har fina bilder och jag uppskattar de detaljerade, vackra beskrivningarna av naturen, som poesi. Det är som att ”Naturens hemlighet”andas högkänslighet. Högkänslighet nämns faktiskt, men mer som en not. Högkänsliga uppfattas som besvärliga. Deras egenskap var användbar i en ursprunglig miljö men svårt med mottagligheten av starka intryck. Fler skulle kunna vara högkänsliga och då överstimulerade av mycket intryck, skriver Sanner.
Tyvärr är denna korta beskrivning att det främst handlar om överstimulering ganska snäv. Ta exempel det som nämns om spårare, trackers, scouters (från franskans ecouter, att lyssna) i boken som skulle väl passas in i högkänsligas sensoriska känslighet, att uppfatta detaljer. Intution är även en stor del i högkänsligheten och naturen står just för detta.

”THE HAUNTING OF HILL HOUSE”, mottaglighet

Publicerat den

Skräck kanske inte är det som tilltalar högkänsliga men sett till rollfigurerna i denna serie är det intressant.
Netflix serien ”The haunting of Hill house” är inspirerad av Shirley Jacksons roman om ett gammalt hemsökt hus och de personer som vistas i det. I boken och filmatiseringarna var det Nell som har en viss känslighet.

I ett avsnitt av serien pratar familjens mamma om ‘sensitivity’ (översatt till mottaglighet). Detta är något som mamman har och även de yngsta barnen i syskonskaran, de soms om märker av övernaturligheterna. Ett av barnet beskriver huset som de flyttar in som ”högljutt”.
Innan Elaine Aron började med sin forskning så var high sensitivity lite kopplat till att känna av sånt inte kunnat förklaras, empater och så vidare. Man hade en ‘gåva’ som var ärvd.
Elaine Arons begrepp ”högkänslighet” har inte så mycket med detta att göra. Intressant är annars kopplingen till environmental sensitivity, att känna in omgivningar som exempelvis miljön i hus.
En psykologisk förklaring till upplevelser av spökerier är att familjemedlemmar som utsätts för stress kan påverka varandra på olika sätt, särskilt barn är påverkbara i bland annat under puberteten (poltergeister).
I serien får man följa de olika familjemedlemmarnas upplevelser från barndomens Hill House. Den äldste sonen kallar fenomenen för ”förnaturligt”, saker som ligger bortom förståelse. De andra syskonen hanterar händelserna på olika sätt som genom deras yrken.