Ingmar Bergman 100 år

Posted on

Ingmar Bergman gillade inte värme och att fira födelsedag. Det är mycket av båda denna sommar och år.
Om Bergman som person finns det många olika åsikter men det går inte att komma ifrån känsligheten som präglade hans liv och filmer.
Hans häftiga humör kom till uttryck mot personer i hans omgivning som svartsjuka i relationer och sträng noggrannhet, som hans hushållerska märke av.
Man kan reagera på hur han behandlade skådespelare och filmarbetare. Sättet med att Bergman dominerade fick bemötas med att stirra tillbaka, vilket är det bra för att markera gränser. Det blev en respekt när personer i hans närhet sa ifrån.
En elak sida var att han gillade inte sina barn när de var små då de störde honom. Bergman beskrev sig som familjelat.
Ilska kan komma från relationen till föräldrarna, som hos exempelvis John Lennon, och rädslorna från barndomen. Ingmars föräldrar hade också häftiga temperament.
Erik, hans far, var känslig för ljud. Ingmar hade själv svårt för störande ljud och då inte bara när han jobbade.

IB
Ingmar Bergman har skapat Sverigebilden utomlands att svenskar är deprimerade och självmordsbenägna.
Själv reflekterade han över sin neurotiska sida men det fanns även en ljusare sida som märks i hans romantiska komedier. För honom var det mörka mer från hans egna ”dämoner” än att det präglade en världsbild, som Woody Allen förknippas med.

Det är lätt att tro på det neurotiska och tunga som högkänslig och inte se det positiva.
Detta märks särskilt om man är introvert.
Den introverta sidan var att Bergman nästan alltid bar liknande kläder. Resandet var egentligen inget han gillade. Socialt umgänge var tröttande och han drog sig lite för att träffa människor han inte kände. Att fira högtider och att fylla år gillade han heller inte. Han valde att bostätta sig på Fårö som var lite isolerat.

Högkänsligheten märktes som det taktila, med att han använde speciella strumpor och djup bearbetning, med religiösa och filosofiska frågeställningar, märktes i hans filmer. De religiösa frågorna var en kamp och Bergman kom fram till det heliga hos människan.
Kritik tog honom mycket hårt men det blev bättre med åren.
Magproblemen förstod han vara psykosomatiska men den störde honom när som helst även när det inte var stressigt. Musik var mycket viktigt men han kunde inte så mycket om musik och det var pianistens Käbi Laretei som blev hans fru som lärde honom. Tillsammans hade en sorts valfrändskap utöver deras kärlek.
Bergman kallade sig en ”tunnvägging” och som man hade han nära till det kvinnliga hos sig. Skådespelerskorna Elin Klinga och Julia Dufvenius vittnade om hans enorma intuition är andra exempel.

 

Övriga källor:
Ingmar Bergman : en berättelse om kärlek, sex och svek av Thomas Sjöberg
Lusten och dämonerna : boken om Bergman av Mikael Timm

Annonser

Gener

Posted on Updated on

För några år sedan visades dokumentären ”Min genetiska upptäcktsresa”, på SVT, där vetenskapsjournalisten Lone Frank forskade om sig själv med hjälp av genetik, kring frågeställningar om arv och miljö samt hjärnan med hur amygdalan fungerade.

2018-07-10 17.22.00
Hon skrev ”Mina vackra gener” (2010) som dokumentären utgick från, där bland andra Jay Belsky förekommer, som Elaine Aron, samarbetat med.  Dokumentären nämnde inte högkänslighet som tas upp i ett kapitel i boken om personlighetstyper med femfaktorsmodellen (Big five; neuroticism, extraversion, öppenhet, vänlighet och  samvetsgrannhet) och sårbarhetsgenen. Forskning på barndomens påverkan är av intresse för forskarna. I femfaktors modellen när det kommer in på att visa mer omtanke och djup nämns Elaine Arons forskning av Sensory Processing Sensitivity. De särskilt sensitiva kan finnas överallt i femfaktorsmodellen. Dessa karaktäriseras i sättet på hur de reagerar som att bearbeta information tar längre tid, de har mer känsla för subtila skillnader och en känsla för detaljer. Extra känsliga med en bra uppväxt klarar sig utan problem och även bättre än andra.

En intressant aspekt som påpminner lite om högkänslighet är skillnander mellan det västerländska och det österländska kulturerna med social känslighet med generna. I asiatiska befolkningar har man sett på gener som tyder på en ökad känslighet för social stress men mer ökad mottaglighet för miljöer som erbjuder mycket socialt stöd. Förre kaukasier är känsliga för social utstötning, utanförskap än de från Asien. I västerlandet sätter man ju individen främst. Studier som gjorts med högkänsliga är att känslighet är mer uppskattat i österlandet och de är inkluderande i grupper, än i till exempel USA.

 

DEN BLOMSTERTID NU KOMMER

Posted on

Nu på bio går den svenska katastrof/krigsfilmen ”Den blomstertid nu kommer”. Alla kanske inte tilltalas av den genremässigt (den är en blandning av flera) och att den är  dystopisk. Effekterna är imponerande men den haltar berättarmässigt och karaktärspsykologin är ganska obegriplig..

Trots detta är det intressant hur känslighet, känslor skildras hos de manliga huvudpersonerna , som är extra svårt mellan fädrar och söner. Romantiska känslor är lättare vilket kan uttryckas i musik.

Sverige som är sårbart för en fientlig militär makt kan ses lite som en metafor för männens sårbarhet. Detta börjar också visa sig när pappa Björn och sonen Alex är tillsammans. Alex verkar vara en känslig kille som mest är intresserad av musik och sin kärlek Anna. Dessutom påminner Alex senare in i filmen om Avicii, när han blir ett musikgeni uppträdandes inför publik, säljer flera skivor och det är lite tjat att han skall turnera runt.

Med pappan blir det en krock då pappan är mer hårdför. Här påminds man lite om en dramatiserad scen i ”Sensitive the untold story” där den tuffe pappan inte vill att hans son skall vara vek och bli mobbas. Sonen skyddas av sin mamma.

Som i ”Sensitive..” kan man undra om det inte finns något känsligt under den hårda ytan.
Björn har känslor för sonen då han tillverkar en julklapp till sin son men det blir en konkurrens med hans fru tillgivenhet till sonen. Rent mansrollsmässigt säger att han gör allt för familjen, som att han försörjer den. Han blir frustrerad över att inte kunna visa sina känslor och att inte bli förstådd.
Ett annat tecken är Björns förmåga att upptäcka det subtila, inte inom familjen, utan tecken i form av hot mot landet. Han blir ”den tionde mannen”, som känner av att något inte stämmer.
Hans kollegor tror honom inte men hans iaktagelser är inte stolligheter utan han kopplar det politiska läget med det han observerar. Att någon inte lyssnar på honom blir heller inte bättre när det sker mitt under midsommarfirandet.
Not. I ”Zombieöverlevnad – din guide till Apocalypsen” tas också maskuliniteten upp i filmen.
Podden ”Everdahl & Karlssons Film TV” gör också en koppling till Avicii. Där berättas mycket om filmen.

 

Beredskap

Posted on Updated on

Högkänslighet beskrivs ofta som att hos djur kunna tolka signaler och varna flocken. Krishantering, om katastrofer inträffar har aktualiserats genom Zombieöverlevnad  och nu broschyren från  Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

En bok som man kan rekommendera är Anna-Maria Stawrebergs ”Prepping : att hoppas på det bästa, men förbereda sig på det värsta”. Där nämns prepping som ett sätt att komma ut i naturen. Det mindre bra är att de som håller på med prepping döljer detta för att inte bli förlöjligade. Som högkänslig kan man känna igen sig i detta med att verka udda. Knäpp eller paranoid vill man inte vara. (MSBs broschyr har också väckt lite löje på sina håll och kritik).

tent-311188_960_720

För högkänsliga är överlevnad ett förekommande begrepp. En av Elaine Arons bok har titeln ”Highly Sensitive Person: Workbook to Survive in an Overstimulating World” och det finns ”första hjälpen för högkänsliga”.
Högkänsliga har ju en slags automatiska beredskap med att känna av och ha ett säkerhetstänk genom oron. Man följer troligen mer föreskrifter som att ha på sig bälte i bil och buss som exempel.
Då man är påverkad av intryck och hur man känner sig så skapar det också en slags beredskap.
Man kan med sig exempelvis nötter för att inte bli ”hangry” och andra nödvändiga saker.
Nackdelen kan vara om man är i en ”bubbla”, inte tar till sig nyheter eller vill höra om oroligheter. (Krig är ett känsligt ämne för det flesta att ta upp)
En del kanske inte heller är så sociala, som att undvika grannar. Kontakt med bland annat grannar är viktigt vid en katastrof när man är tvungen att samarbeta och att samarbete är en naturligt i en svår situation.

Introvert – den tysta revolutionen

Posted on Updated on

Linus Jonkmans ”Introvert : den tysta revolutionen” blev en succé när den kom ut 2014. Den följdes upp med ”Själv: kraften i egentid”, 2016, med handgripliga tips.

20180324_140209 (2)

Jonkman höll en föreläsning i samband med  SFHs, Sveriges förening för högkänsligas, årsmöte.
Budskapet med föreläsningen var att man ska tänka på hur andra människor är, se på insidan, vilket föreläsningen inleddes med orden att tänka på att gå en mil i annans skor.
Introverta möts ofta av fördomar som att de har medeltidsfrisyr och att de är blyga.

En annan frågeställning var om man inte behövde göra något vad skulle man göra då? (exempel att vara passiv eller ta upp telefonen och kolla aktiviteter på webben)

Jonkman tog upp vad som utmärker extraverta, som att de har många projekt på gång, har skinn på näsan, medan introverta får energier från inre aktiviteter. De är mer glada men Jonkman ifrågasätter detta då Finland rankas som det lyckligaste landet (där lyfts det introverta fram).

Ambiverta är utåt eller inåtvända beroende på dagsform. Enligt en skala ligger ambiverta i mitten och de procent som ligger allra längst ut vardera sida mer extrema. Här kan man tala om ADHD hos de som är väldigt extraverta och de som är väldigt introverta som autister.
Introvert myntades av Carl G. Jung 1923, vilket alla har i sig men det beror på balanser med detta. Även om Jung var psykolog så hade en mer poetisk syn på personlighetstyper. ”Man är som ett hus med en fasad man visar upp”.
Intresset för personlighetstyper var inte så stort i USA som i Europa men fick ett uppsving på 1950-talet. Den tyske psykologen Hans Eysenck intresserade sig för det biologiska och testade typerna med blodprover. Ett exempel är att introverta är mer känsliga för musik nivåer över 55 decibel. Senare testade Jerome Kagan citronsaft på barn och hur de reagerade på detta.

Man kan undra lite med kopplingen till högkänslighet med föreläsningen, då att utöver att majoriteten av högkänsliga är introverta. Introverta har svårt för multitasking och gör saker i sekvens. Likheter med högkänsligheten är svårigheten med öppna kontorslandskap, överanalyserandet och att man får hjärnsläpp efter jobbet. Högkänsliga kan bli helt fascinerade av detaljer som exempelvis spricka i en vägg och förundras över detta, något som Jonkman kan känna igen sig i.

20180324_153141 (2)

Högkänslighet i ”Fråga doktorn”

Posted on

Högkänslighet förekommer en del i hälsotidningar och på TV har det tagits upp i TV4 ”Malou efter tio”.
Prinsessan Märtha Louise och Elisabeth Nordeng har tidigare gästat ”Malou..” och nu är det SVTs tur. Tidigare har Märtha Louise varit med i ”Skavlan” om boken ”Född sensitiv” och om högkänslighet. Med Nordeng blir det mer fokuserat på högkänslighet än på Märtha Louise.
I ”Fråga doktorn” hamnar högkänslighet i bra fokus (mest nämnts Märtha Louise bröllop och Änglaskolan som en liten avvikelse från ämnen). Programledaren nämner en sminkös som är högkänslig, det reflekteras över ljudnivåer (till exempel i Stockholm), djur och att alla kan behöva gränssättning, inte bara högkänslighet.

Fr-dokt

Det existensiella – en artists bortgång

Posted on

Det har varit mycket skriver och åsikter kring Tim ”Avicci” Berglings död, med att producenter, manssamhället bar skulden och att han mådde psykiskt dåligt. Att vara en känslig man i dagens samhälle är svårt och som introvert där det extraverta är rådande. Att vara kreativ och bli arbetsnarkoman med att sakta ned är ytterligare faktorer.

En tanke är att de flesta kan känna en tomhet under en period i sitt liv, även om man som högkänslig kan ha ett rikt inre liv. Det kan göra sig påmint vid vissa åldrar.
En del menar att man är vuxen vid 27 års ålder (Bergling blev 28).

Som Gustafsson pekar i P1s ”Tankar för dagen” så handlar det om det existentiella frågeställningar. Funderingar och tankar om detta är knappast något man pratar om i vardagen eller kan vända sig till vården. Existentiell psykoterapi kan man tänka inte är så lättillgängligt.
Martin Buber menade att att människan vet att man är den största gåtan och för övermäktigt att syssla med ens egen problematik.