Svenskt

Gott nytt år(tionde)!!!

Publicerat den Uppdaterat den

painting-of-fireworks-128872
Så slutar decenniet då högkänsligheten som begrepp till Sverige. Svenska dagbladet hade en artikelserie 2012 och samma år kom ”Drunkna inte i dina känslor” ut.
(Fem års jubileet togs upp här)
2014 satte Sarah Nilsson upp ”För sensibelt begåvade” som fick en uppdatering 2018. Elaine Aron besökte Sverige med föreläsning och workshop 2015 kom ”Sensitive the untold story”. 2017 utkom Else Marie Bruhners ”Högkänslig…än sen då?” och Märtha Louise och Elisabeth Nordengs ”Född sensitiv” kom ut på svenska och 2018 Tom Falkensteins ”Den högkänslige mannen” på svenska. Ett par HSP-poddar sändes och Leveby och Klars podd hade en final med en kryssning.
I år utkom  ”Sensitiva barn” och Jonaz Juuras Från foten av Tibidabo till Vysehrad”.
En mängd föreläsningar har hållits runt om i landet och kurser har startats.

2020 har ”Sensitive in love” premiär i USA och Elaine Aron ska ge ut en bok om högkänsliga föräldrar.

 

”THE IRISHMAN” och ”SUNE BEST MAN” – barn

Publicerat den

Martin Scoreses långa ”The Irishman”, som finns på Netflix, handlar om Frank Sheeran (Robert De Niro), som mördar åt maffian och hans vänskapsrelation med fackpampen Jimmy Hoffa (Al Pacino).

Om man bortser från kriminaliteten och våldet så är det en intressant inslag mellan  Frank och hans ena dotter.
Han förklarar för sin vän, som vill träffa honom att flickan är blyg och behöver tid på sig. Hon tar lite avstånd och förklaringen är att hon bevittnade när hennes far misshandlade en man som betett sig orätt mot henne. Detta har satt sina spår.
Oavsett vad pappan har gjort är det tänkvärt i relationen mellan en förälder och barnet. Barnet påverkas av vad som händer, det som inte sägs och inte visas.
Berättelser av högkänsliga brukar ta upp barndomen med lite blygsel och rädsla för främlingar, som till exempel prinsessan Märtha Louise.

 

Misstänksamhet och misstro mot någon kan också förekomma i komedier.
I ”Sune best man” är det mot sol-och-vårare, dem med tvivelaktiga uppsåt.
Här finns det även något som högkänsliga kan känna igen sig i. Man bearbetar funderingar djupt och vill att man resultatet ska bli bra. I filmen är det nämligen så att  både Sune, hans mamma och morfar har svårt att bestämma sig. Skällsordet ”studsboll” nämns. Att välja är svårt. Göra man rätt och vad bli konsekvenserna?

En annan detalj som man kan notera är att högkänsliga barn är ganska smarta, djupsinniga, som nämns i ”Sensitiva barn”. Lillebrodern Håkan är väldigt intelligent, nästan som en vuxen. Detta är annars ett vanligt humorgrepp som att skildra vuxna som dumma.

”Sensitiva barn”, bok

Publicerat den

Högkänslighet är ett medfött temperamentsdrag och det är bra att utgå ifrån barn när man tar upp ämnet. Elaine Arons ”Det högkänsliga barnet: att växa och må bra i en överväldigande värld” kom ut på svenska 2014 och det kan vara dags för en uppdatering.
Else Marie Bruhner tog om högkänsliga barn och tonåringar i ”Högkänslig…än sen då?” men detta berördes kort.
När boken ”Sensitiva barn – Det högkänsliga barnet från nyfödd till tonåring” lanserades i Sverige i november var det mycket fokus på prinsessan Märtha LouiseTV4 Nyhetsmorgon och i Dagens nyheter. I SVTs morgonstudio och TV4s Efter fem togs det mer upp om boken.

SensitivaBarn

Arons bok inriktades något mot USA, då den upp collegemiljön. I Danmark har högkänsliga barn uppmärksammats och det finns flera böcker på danska och norska. ”Sensitiva barn” utkom först på norska och det märks med Märtha Louise och förekomsten av sjuttonde maj. Sveriges förening för högkänsliga, SFH, och svenska forskarrapporter har bidragit med de svenska inslagen. Norge verkar vara framstående med EQ-förskolor som nämns i boken och de personer i boken som jobbar med barn har insikt i högkänslighet (förskollärare, barnmorskor, terapeuter).

Boken inleder med vad högkänslighet är med nya forskarrön för att efterföljas med det som kännetecknar högkänsliga barn.
Kapitlet ”Född sensitiv” är lite av en uppföljare till boken ”Född sensitiv” som tog upp Märtha Louise och Elisabeth Nordengs egna erfarenheter och som också nämnde barn. Här är lite mer om Märtha Louise skilsmässa med Ari Behn, som saknades i den boken, och det tas även upp med att vara gravid som högkänslig.
Det positiva hos högkänsliga barn är med kapitlet ”Det trygga, det sensitiva barnet”. Avsnittet ”Fördelaktig känslighet” här är mycket bra för att betona det positiva med draget. Känslighet får annars en negativ klang.
Kapitlet efter är inriktat till föräldrar, ”Föräldrar till ett högkänsligt barn”, där det bland annat handlar om känslohantering.
Familjelivet tas upp med barn som inte är högkänsliga. Förskola (med EQ-förskolor),  skolor (med Waldorfsskolor som Märtha Louise tog sina barn) och tonåringar. Några yogaövningar avslutar boken.

Boken har några fallbeskrivningar, exempel på högkänsliga barn varvat med Märtha Louise och Elisabeths egna berättelser. Här får en högkänslig pappa, Aria Dylan, komma till tals.  Några av fallen som nämns känns inte så generella för högkänsliga barn och för övrigt finns det lite som nämns som kan gälla för alla barn, som en barnmorska tar upp.
Upplevelser av att vara gravid som högkänslig har annars Kajsa Ingemarsson nämnt i en av sina böcker. Graviditet ökar sensibiliseringen och mödrar får oftast den anpassning de behöver. Det som kan vara lite annorlunda här är att högkänsliga kanske vill föda hemma fast det kan innebära risker.

Det som kanske inte känns så vetenskapligt, speciellt är några av de barnexempel som tas upp men detta vägs upp av den forskning och studier (av Cecilia Åslund och Nina Eklund Tegar) som nämns som ger en validering. Sociala medier och spelandet skulle behövt lite forskningsunderlag på när det gäller högkänslighet för att inte verka för allmänt. Å andra sidan är detta moderna exempel som med krav och identitetsskapande som högkänsliga barn och tonåringar ställs inför.
Balansgången är bra på att lyfta både högkänsligas förmågor och utmaningar som barn och föräldrar upplever. Det är inga svåra fall som beskrivs men det nämns att det kan lite svårigheter med konflikter för barnen med lärare. Här hade man önskat lite hur barnen upplever simning och duschning i skolan som exempel.
De sakkunniga experter som är med som Dora Thorallsdottir, gestaltterapeuten Siw Stenbrenden och barnmorskan Tone Dyran Smith är intressanta.
Det är också Ted Zeffs sista bidrag om högkänslighet. Kanske inget nytt om högkänsliga pojkar i sig men det är tänkvärt att bland små barn är det det pojkarna som gråter mest när barnen är frustrerade.

”Sensitiva barn – Det högkänsliga barnet från nyfödd till tonåring” är lätt att läsa och överskådlig.
Det finns gott om böcker för barn men dessa utgår mer från majoriteten av barn och alla barn är inte lika. Det är då en välbehövlig bok, inte minst för att lyfta fram högkänsliga barn till de som möter barn, som vuxna och personal som jobbar med barn.

”EN KOMIKERS UPPVÄXT” och ”DOCTOR SLEEP” – mobbing och döden

Publicerat den Uppdaterat den

I diskussioner om vilka kändisar som kan vara högkänsliga nämns Jonas Gardell (jag har hört att han stört sig på sin pappans ätande) och Johan Rhenborg, vilket HSP-podden tar upp.

Gardells ”En komikers uppväxt” är inte så tydligt kopplat till högkänslighet. Visuellt är det en fantasivärld med ett troll i tv-serien och när huvudpersonen Juha slänger iväg en tysk kaka som flyger iväg i filmen. Juha i filmen gillar trolleri, vilket kanske är lite högkänsligt med tanke på Woody Allens och Orson Welles intresse för det.
Hans vänner, Thomas och Jenny, verkar mer känsliga i filmen än i serien, som Thomas med sitt något sköra utseende. Ur anknytnings synpunkt tycker Jennys mamma ned henne när Jenny gör sig kvinnlig med smink.
Rhenborgs Juha är mer känslig än Björn Kjellmans i serien, som är odräglig även som vuxen där han är hånfull även i TV.
Serien har en mörk ton och även filmen, där det är lite mer explicita skildringar av händelser.

”En komikers uppväxt” är tänkvärd utifrån barns upplevelser med uppväxt, skolmiljö, relationen till andra barn och vuxna. Det nämns om att bli älskad och i filmen med metaforen att passa in i en glassko. Fast varför är det att bli älskad så viktigt när det handlar om att bli sedd, bli värdigt eller vänligt bemött och behandlad? Juhu säger att han inte kommit någonstans även om han är en känd komiker.
Barndomen och uppväxten formar. Hur möter man sina rädslor? Man vågar inte stå upp för de svaga utan följer de som trakasserar.
I scenen där Juha som vuxen möter mobbaren Stefan blir detta tydligt. Han säger ”du har inte förändrats ett dugg” vilket Juha förnekar.
Här kan man komma in på den högkänslige mannen som kanske hellre tar till humor än att att börja slåss. Som att ta ett exempel så började Robin Williams skämta då han blev mobbad,

TV-serien ”En komikers uppväxt” kan ses på Öppet arkiv.

Döden förekommer i ”En komikers uppväxt” och även i Stephen Kings ”Doctor Sleep” är det mer av detta.

”Doctor Sleep” är uppföljaren till Stephen Kings ”The shining”. Huvudpersonen Danny har inte blivit komiker som Juha utan blivit alkoholist för att komma undan demonerna (här spökena från Overlook hotell).

Elaine Aron har nämnt döden och hur vi hanterar det.
I denna film skildras det på olika sätt. Dels är det hemska, där en kult tar livet av små barn för att få i sig deras livsande, och dels i form av det som inträffar i ålderdomen, här som ett insomnande . Scenerna på hospis är fina med värme, empati med det stöd som en medmänniska kan ge (huvudpersonen får sitt öknamn av detta).

Danny har ”skinandet” en speciell egenskap, en ”gåva” som även andra i filmen har. Det har inget med högkänslighet att göra mer än att visa en förståelse för andra. Men det är  gemensamt med att skall man berätta för andra om man har en gåva, något som kan uppfattas som annorlunda eller ska man dölja det?

Föreläsningar

Publicerat den Uppdaterat den

I år har det varit en hel del olika föreläsningar om högkänslighet.

img_20191023_1903051.jpgMerja Jäderholm höll ”Känsligare kan ingen vara” i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan.
Föreläsningen var allmänt om högkänslighet, eller högsensivitet som Merja benämner det.
Lite kom in på att må dåligt, som Haidie Adolfssons föreläsning med att bli utmattad. Jäderholm är Hjärnkollsambassadör och presenterade även Hjärnkoll med att bland annat tre av fyra har erfarenhet av psykisk ohälsa. Om hon hade känt till högkänslighet så hade hon inte kraschat.
Föreläsningen var fyndigt upplagt med humor och välanpassat till publiken. Det är fräscht  med nya grepp,  och peppning när det kan vara en del områden som kan kännas lite svåra. En del tips, råd gavs och publiken fick göra HSP-testet. Merja lyfter att det är okej att ibland ogilla sin känslighet men det är även något att hylla.

btr
Två föreläsningar hölls, som SFHs anordnade, om forskning inom högkänslighet och ett närliggande område.

Isabelle Hernandez står bakom ett examensarbete om en valideringsstudie i Sensorisk bearbetnings känslighet. Det saknas en svensk valideringsversion av HSP och studien är att studera skalans relation till kontrollvariabler och utfallen kreativitet, stress och behov av chefstöd.
Hernandez har gått igenom svarsfrågorna på HSP-testet, de olika dimensionerna i känsligheten och mätning av de olika delarna, Ease of excitation (bland annat behov av chefstöd. det mindre kreativa), Low sensory threshold och Aesthetic sensitivity (mer kreaktiv, problemlösande) är det som gåtts igenom där de första är kopplade till stress och ångest medan det estetiska är kopplat till det positiva.
Det estetiska sticker ut från de två förstnämnda och behöver inte vara kopplat till just högkänslighet.
I de vanliga frågorna i testet så har vissa frågor bortsetts som känslighet för koffein, samvetsgrannhet och om man har ett rikt inre liv. Dessa frågor är lite svåra att svara på, att bedöma.
Det är bra att frågorna har bedöms och granskas för att valideringen ska ökas. Frågorna kan ses lite ytliga och generella. Är du sån så är du sån som dyker upp i olika hälsotidningar. Testet kan uppfattas förenklat. Det kan var så att dem som skattas högt behöver inte vara högkänsliga och tvärtom kan de som fått låga resultat vara högkänsliga då man kan skatta sig på ett annat sätt. Det finns en kritik mot Elaine Aron och HSP-testet så det behövs vara noggrannare uppbyggt. Forskning på olika områden förändras och blir mer nyanserat.

btr

Gener är ett brett område där det frågas om det arv eller miljö som påverkar utvecklingen. Inom högkänslighet är det främst när djur och människor kopplas till draget. Här kan man tänka högkänslighet med Stephen Suomis forskning på Rhesusapor som nämns (han förekommer i ”Sensitive the untold storySensitive the untold story”).

btrhdr

Docenten Cecilia Åslund har forskat i geners betydelse. Föreläsningen inleddes med en introduktion kring arv och miljö för att komma in på serotonin och olika genvarianter.  De två olika som nämnde var 5HTTLRP och MAOA, ”krigargenen” (står bland annat för sensationssökande).
Om sårbarhetsgener pratas det mer om känslighetsgener och orkidégenen, där det finns fem olika varianter. Sett till evolutionen under 50 000 år så måste vissa gener finnas kvar och de måste finnas en anledning till genernas funktion. Man kan se i tidiga samhällen utifrån olika personlighetstypers funktion. Åslund tar upp att bygga upp en bro som exempel där bland annat det krävs en typ för att gå över bron.
Olika studier har gjort med kopplingen mellan uppväxt, miljö och hur individerna klarar sig.
Studier av gener är viktigt. Inom psykologin har biologin inte varit av intresse så det är ett nytt område med tvärvetenskapliga studier.
En nackdel med påvisandet av gener är att vissa individer, som brottslingar kan utnyttja detta som Åslund svarar på i en fråga från publiken.
Det har inte gått att se ett samband mellan två gener som nämns och högkänslighet. Det finns 30 000 gener så det är svårt att hitta några för just högkänslighet. Men det är ändå relevant med gener för att få en bild av individer och hur de klarar sig.

 

btr

 

Återkoppling ”ofrivillig ensamhet”

Publicerat den

I p1s ”Kropp och själ” tas ensamhet upp. Anna Bennich, psykologen, som Haidie Adolfsson tog upp i sin föreläsning medverkar. Det är bra att det belyses stereotyper kring ensamma män. Att bara ha vänner på sociala medier är inte bra konstaterar läkaren Peter Strang.

Sen kan man tänka på det som nämns av att vara med i olika sammanhang för att bryta ensamheten.
Högkänsliga har ganska många olika intressen så det blir naturligt med att gå med i föreningar med mera och därför kanske det inte blir den där ensamheten som det talas om.

Föreläsning ”Ofrivillig ensamhet”

Publicerat den Uppdaterat den

Haidie Adolfson blev uppmärksammad av media när hon berättade om sin ensamhet och att hon bröt detta med att bjuda in människor till soppträffar. Ämnet har varit aktuellt under en tid i samhällsdebatten med koppling till hälsa.

I samarbete med SFH har det hållits föreläsningar om ”Ofrivillig ensamhet”.
Föreläsningen inleddes med en beskrivning av effekten på hälsan (har även tagits upp i SVTs ”Din hjärna”). Ensamhet kan vara självvald men också något man kan råka ut för i det sociala umgänget. Hon beskrev sin upplevelse med att känna sig ensam, gav råd och tips.

De andra delarna i föreläsningen var högkänslighet och berättelsen om hennes liv.
Beskrivningen av högkänsligheten är mer att ”livet går åt olika håll” istället för ”upp och ned”. Kopplingen till högkänslighet är hon kan övertolka situationer, ha svårt att ta emot offentlig kritik, bearbetar saker djupare (reflektera över det förgångna), svårt med förändringar (med exemplen i barndomen), energinivåer och känna stress. Dock känner hon inte igen sig i samvetsgrannhet.
Hon är extravert, som hon insåg när det sociala började fungera bra, men hon behöver tillfällen att dra sig tillbaka. Att vistas i naturen ger en bra återhämtning.

btrhdr
Haidies berättelse är en personlig resa från barndom, relationen till kompisar, mamman, relationer, ångest, terapi (som förstärkte problemen än att lindra dem) utanförskap och vändningen. Personer som har hjälpt och inspirerat har varit psykologen Anna Bennich och Eva Funcks ”ÅH! – En bok om känslor” samt Elaine Arons ”Den högkänsliga människan”, som var ”en bok om henne”. Sorgebearbetning har också betytt mycket och då handlade det om relationer än att någon inte längre är i livet.

Hennes berättelse har vissa likheter med Thomas Andersons med att må dåligt, bli utmattad, att finna sig själv, gränssättning och att nå ett sätt att må bra. Man ska ta i tu med sina jobbiga känslor och inte fly från dem, att bli vän med sin ångest.
Båda är nästan från samma generation och båda har även vandrat i Spanien.

rbt

För att förtydliga så hänger inte högkänslighet i sig ihop med att man är ensam. Olika faktorer kan spela in som anknytning och relationer i syskonskaran (att inte känna sig sedd). Otur kan spela in i mötet med det sociala med att inte träffa någon likasinnad. Här kan det vara svårt att passa in i gänget under uppväxten.
För högkänsliga är inte mängden av vänner av vänner utan att ha några nära, som att han en bästis. Det finns dock en risk att man kan, som högkänslig med låg självkänsla, utveckla en fobisk (ängslig eller undvikande) personlighetsstörning om det går riktigt illa.

Föreläsningen ger mycket att tänka på. Haidies kritiken mot KBT kan man som högkänslig känna igen sig i då det handlar om att sluta tänka, tänka nytt, bryta mönster men att det inte går att ignorera vad som är grunden till detta.