”FORREST GUMP”, 25 år

I år är det 25 år sedan filmen ”Forrest Gump”, baserad på Winston Grooms roman, hade premiär. Omnämnaden om den var bland annat tekniken, med titelpersonen inklippt i arkivfilmer.Publiken tilltalades av värmen och vänligheten från titelpersonen men den har även fått kritik.
Trots sin låga IQ kunde Forrest bli framgångsrik av någon anledning utan att ha en riktig målinriktning (ett maskulin ”attribut”).

Man kan inte säga att Forrest Gump är högkänslig som att ta hans upplevelser av klimatet i Vietnam, oförstående om rasism och hans reaktioner på händelser fast han har en stor medkänsla. Hans låga IQ är heller inte ärftligt, då han undrar om hans son har fått det.
Medkänslan kan beror att han vuxit upp med sin mamma.
Däremot kan relationen mellan Forrest och huvudpersonen Jenny påminna om relationen mellan den högkänslige mannen och kvinnor.
Kvinnor vill umgås med män som lyssnar, är snälla och förstående men att det mer som bara vänner.
Kritiken mot filmen var att rollfiguren Jenny sågs ses som en dålig person, Forrest som ett offer som blir utnyttjad. Han duger bara ibland när han är behövd.
I detta får man se ankytningsmönstret, med Jennys dysfunktionella uppväxt, som mer beskrivs i boken. Jennys förhållanden till män påverkades av fadern som begick övergrepp på henne.
Man kan tolka det utifrån Tom Falkenstein skriver om i ”Den högkänslige mannen” att det är vanligt att högkänsliga män råkar ut för emotionellt instabila kvinnor.
Falkenstein säger också att högkänsliga män är monogama. För Forrest är Jenny den enda kvinnan han har känslor för, vill gifta sig med och att han säger att han vet vad kärlek är.