Everest

Publicerat den Uppdaterat den

Ur en högkänslig, och kanske HSS, synpunkt kan kan tanken av bestigandet av mount Everest vara något extra svår att förstår. Tanken på kylan och bristen på syre är för höga risker.
Filmen ”Everest” skildrar en expedition som besteg berget 1996. Till skillnad mot filmerna i ett tidigare inlägg (”The walk”), är det inte om ensamma män eller kvinnor och deras inre resor genom deras prestationer.
Här är det både män och kvinnor i olika åldrar från olika länder och männen har även en familj hemma.
En fråga från en av bestigarna som ställs i filmen är varför det är så viktigt att nå toppen? En kvinna svarar att hon redan bestigit andra toppar och denna var kvar. En annan svarar att han gör det för dem barn som stödjer honom i detta. En annan man känner det som att det är som svarta moln som han blir kvitt när han klättrar. Klättrarna upplever ingen tvekan i det dem gör utan att detta vägs upp hur mycket de investerat i expeditionen.
Det inre, andliga och naturupplevelsen läggs det ingen koncentration på, mer än att det andliga finns med i buddistiska välsignelser, traditioner dem deltar i.
Kopplat till symbolik står berget för det andliga. Nedstigningen från toppen kan ses som djuppsykologi med det skadliga och dödliga att släppa den. Man når det det högsta, största ögonblicken i livet för att sedan dö.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s