Kommentarer om SENSITIVE THE UNTOLD STORY

Posted on Updated on

Ljud av måsar hörs, en barn som springer på stranden och Elaine Aron hos sin psykoterapeut (som hon gick hos på 1980-talet).
Det handlar om när hon berättar om sin karaktärsegenskap som terapeuten kallar ”högkänslighet”. Tankarna går lite till exempel Carl Jung med att hon då fick en uppvaknande att det fanns något speciellt hos henne som även andra hade.
Dokumentären fortsätter med att presentera de olika inslagen med forskare och personer. Barn, djur, pojkar, högkänslighet inom arbetslivet och en genomgång av DOES (Djup bearbetning, Överstimulans, Emotionell reaktivitet, Sensorisk sensitivitet) är de olika delarna.

För barn nämns rädslan för att doppa huvudet i vattnet. Elaine hade denna svårighet som påverkade simlärandet. När barnen inte lär sig simma tror föräldrarna att det är fel på barnet. Barn får stämplar på sig. Elaine Aron nämnde sitt barn och syskonbarn i skolan. De var inte vana med mycket barn. Läraren kom fram till dem och undrade om de var blyga eller rädda vilket inte alls var fallet. En pappa, psykologen Stephen Wright, var ett bra exempel på en icke-HSP med ett HSC. Han insåg att det var orättvist att uppmana sin dotter att försöka få kontakt med barn. Barn med raseriutbrott bestraffas för sitt beteende som får dem att känna att det är fel på dem.

Om djur så förekommer veterinärbehavoristen Maya Bream Dubé som studerar om hundars behov så det inte uppstår problem senare.

Stephen Soumis arbete med Rhesusapor nämns även.

Olika typer av forskning är med som studerandet av delar i hjärnan som Amygdala och Insula. Ett exempel på forskning är Michael Pluess och Jay Belskys forskning hur miljön omkring påverkar.

Alanis Morrissette intervjuas av Elaine. Hon berättar om artistlivet, barndomen och föräldraskapet. Hon upplever överstimulering och hon blev arbetsnarkoman. Låten ”I would be good” skrev hon som ett mantra.

Högkänsliga från olika delar av världen förekommer, i form av bild klipp och intervjuer. I Danmark är det handbollsspelare Mads Hjort Nielsen. Han berättar hur hans intuition hjälper hon i spelandet då han känner vad bollen är. Psykologerna Lise och Martin August pratar om barn och om uppväxt.
I arbetsavsnittet nämns Madison Taylor som startade eget, DailyOm, då hon inte klarade av kontor och massa människor. Dr Maike Andresen tar upp ledarskap. John Hughes är ett lyckat exempel som klättrade i karriären. Han skrev boken ”Hunting the CEO”.

Några inslag är dramatiserade som överstimulering från en match och en scen med en arg pappa med sin fru som klagar på att sin son måste tuffa till sig, delta i sporter och inte vara inomhus så mycket.

Det är imponerande att så mycket har tryckts in under runt en timmas speltid. En del klippt har släppts innan från filmen och Ihrén Abrahamssons ”Upptäck känsligheten” (från 2012), nämner lite det Elaine Aron tar upp och om forskning på apor. Psykologen Martin August (som driver Sensitiv balans) intervjuas även med i Abrahamssons bok som får lite utrymme i filmen.
Dokumentären är heltäckande bild och man saknar inte något. Möjligtvis kunde det vara lite mer om det spirituella som Aron nämner på slutet. Jacquelyn Strickland, som driver ett HSP-retreatcenter får inte så stort utrymme. Det spirituella är annars mer underliggande i bildspråket som en vacker bild på en vit häst.
Scenerna med skådespelarna kan kännas lite krystade, övertydliga och verka hämtat från en scenskola. Mannen som spelar pappan har ett något stereotypt, grovt utseende. Huvudsaken är i alla fall vad scenen med förmedlar än hur den förmedlas.
Naturligtvis används klichéer i berättandet med musiken (”burkmusik” istället för en kompositör) med ”änglalik” kvinnosång, klippningen, fotot med olika vinklar och olika perspektiv. Det senare bland annat hos Aron hos terapeuten och människor i stadsmiljö. Snabba inslag i klippen förekommer. En man med gitarr (som påminner om Johnny Depp) dyker upp som någon sublim bild. Troligen representerar han en högkänslig man.
Klippningen, berättandet är dynamiskt och ger puls och tempo. Något stelt blir det aldrig. Delarna smälter lite ihop i varandra och det blir några hopp som exempelvis med Alanis Morrisette. Mycket information presenteras som kan kännas överstimulerande. Man kan jämföra med en bok som man antingen låter sig följa med i eller pausar för att ta in innehållet. Innehållet är lättfattigt och det blir inte några långa utlägg om forskning. För den som annars vill veta mer finns det artiklar att läsa. Jag vet inte hur det kommer att se ut på DVD om extramaterial över det som inte är med i filmen. Slutet är positivt och ger en engagerande, hoppfylld bild av högkänslighet. ”Sensitive the untold story” är en fantastisk presentation av karaktärsegenskapen som är lätt för alla att ta till sig.

Annonser

One thought on “Kommentarer om SENSITIVE THE UNTOLD STORY

    Tysta peppen | Blyg, introvert & högkänslig said:
    21 september, 2015 kl. 09:14

    […] var fin och viktig. En som skrivit mer utförligt om sina tankar kring filmen är bloggaren på Högkänslighet i ord och bild. Ett inlägg som jag tycker ni som är intresserade av högkänslighet ska läsa. För övrigt en […]

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s